”Att förstå det lilla – för att greppa det stora”
I en tid då lärarrollen ständigt omförhandlas belyser Jonas Aspelin och kollegorna i antologin Samspel och relationer i pedagogisk praktik något av det mest grundläggande – det mänskliga samspelet.
Jonas Aspelin, professor i pedagogik och redaktör för Samspel och relationer i pedagogisk praktik.
Vad sker egentligen i ett klassrum, bortom det uppenbara? Hur formas relationer mellan lärare och elever, och vilken betydelse har dessa möten för lärande? Det är frågor som får förnyad belysning i denna aktuella bok, där undervisningens komplexitet sätts under lupp, bokstavligen.
– Vi behöver forskning som verkligen går på djupet i hur relationer byggs i det pedagogiska samspelet. Det är där vi kan lära av skickliga lärare, säger Jonas Aspelin, professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad.
En mikroskopisk metod
Aspelin har arbetat med relationell pedagogik i över tre decennier. I den här boken, där flera forskare vid Högskolan Kristianstad medverkar, introduceras en metod som han benämner mikroskopisk relationsanalys (MRA). Metoden bygger på videobaserade observationer och fokuserar på subtila interaktioner i klassrummet. Gester, tonfall, kroppsspråk, allt det som sällan fångas i traditionella studier.
– Det handlar inte om tips eller färdiga recept. Det handlar om att väcka tankar, och att öka medvetenheten om det relationella. Undervisningens mellanmänskliga sida förtjänar att tas på största allvar.
– Det som händer i ett klassrum är väldigt komplext. Vi gjorde en mikroanalytisk studie på en mellanstadieklass i Malmö och bara under den lektionen skedde nästan 300 interaktioner. MRA innebär, för att låna ett uttryck från en bok av Lena Andersson , ”Studiet av banala väsentligheter”.
Det lilla säger mycket
Det är just dessa väsentligheter som kan ge nycklar till större pedagogiska insikter, menar Jonas Aspelin. Genom MRA kan forskare - kanske tillsammans med praktiker – närma sig det som annars sker i det fördolda, och därigenom förstå vad som skapar trygghet, motivation och lärande.
– Ett exempel i boken visar hur en lärare, i mötet med en elev med särskilda behov, lyckas avstyra ett utbrott och vända situationen till koncentration och arbetsro. Den typen av skicklighet är svår att mäta. Men med hjälp av MRA kan forskningen närma sig vad det faktiskt är läraren gör i det lilla ögonblicket.
Praktiknära och mångsidig
Boken sträcker sig över flera utbildningskontexter: från förskola och grundskola till gymnasium och högre utbildning. Gemensamt är insikten om att undervisning inte är en enkel kunskapsöverföring – utan en levande, interaktiv process där relationer spelar en avgörande roll.
För lärare, lärarstudenter och skolledare erbjuder boken redskap för reflektion och professionell utveckling. Den synliggör något av det mest centrala och samtidigt mest svårfångade i pedagogisk praktik.
– Det handlar inte om tips eller färdiga recept. Det handlar om att väcka tankar, och att öka medvetenheten om det relationella. Undervisningens mellanmänskliga sida förtjänar att tas på största allvar. Det är där, i det nära samspelet, som stora delar av lärandet formas, avslutar Jonas Aspelin.
Antologin Samspel och relationer i pedagogisk praktik ges ut av Gleerups förlag.